Text: Péter Bódis.
Internetstiftelsen och Internetdagarna 23 – 24 november 2020
Årets internetdagar hölls som en digital konferens på internet. Jag kunde delta i Internetdagarna den 24 november för SeniorNet Malmös räkning och då huvudsakligen på programpunkten Du, vi och digitaliseringen – skulle inte allting bli enklare?
Dagens program inleddes av desinformationsexpert Renée DiResta som är en av världens ledande auktoriteter på digital propaganda, informationskrig och spridningen av vilseledande och skadliga narrativ på sociala nätverk. Renée DiResta är expert på informationskrigsföring och föreläser regelbundet om hur tekniken möjliggör vilseledande informationskampanjer. Bland annat genom att de algoritmer som styr våra sociala flöden lyfter fram konspirationsteorier, paranoia och faktaresistens.
Renée DiResta har agerat rådgivare åt både amerikanska kongressen och flera privata organisationer och företag. DiResta har studerat hur teknologin kan underbygga både terroristaktiviteter och statsfinansierad propaganda. Hon har publicerats och uppmärksammats i stora tidskrifter så som Wired, CNN, Bloomberg, Politico och Buzzfeed. DiResta har också gett ut boken ”The Hardware Startup: Building Your Product, Business, and Brand”. (Informationen hämtad från dagens program.)
Renée nämnde bland annat att omkring 4,13 miljarder människor numera har tillgång till internet, vilket utgör ungefär 53 procent av jordens invånare. Enbart i Kina finns det 800 miljoner användare. Det finns således ett stort underlag för spridningen av desinformation och fake news.
Professor och digitaliseringsforskare Katarina L Gidlund höll i programpunkten Du, vi och digitaliseringen – skulle inte allting bli enklare? ”Digitalisering är ett begrepp som rör sig ganska obehindrat, och ytligt sett verkar det som att alla vet vad vi menar. Men det finns all anledning att vara lite mer seriösa kring begreppet, med tanke på alla resurser som läggs på digitalisering. Vi behöver också se över vilka som fattar beslut, vilka vi tillskriver digitalt kompetens och vilka som får ’vara med’. Det finns mycket att lära av de hundratalet år som industriell teknik varit tongivande i vår samhällsutveckling om vi den här gången ska lyckas tänka efter före och ha en hållbar samhällsutveckling i sikte.”
Katarina tog som sagt upp definitioner på vad digitalisering egentligen är, eftersom det pratas väldigt svepande om det i vardagssammanhang. Digitaliseringen beskriver dels de maskiner och de program som används, de metoder (tekniker) som används och de olika samhällsnivåer som digitaliseringen påverkar, bland annat arbetsmiljön i olika former.
Hon ställde frågan, om vi måste digitalisera. Vem driver egentligen på digitaliseringen? Slentrianmässigt pratas det ju om att ”skolan måste digitalisera”, ”socialtjänsten måste digitalisera” och ”äldrevården måste digitalisera”. Det talas om digitaliseringens möjligheter utan att det egentligen förklaras vad digitalisering är. Digitaliseringen har egentligen sina rötter i det sena 1700-talet med den begynnande industrialiseringen, och är således inget fenomen som uppstod under 1980-talet, vilket man kanske är förledd att tro. Själva begreppet ”digitalisering” användes först inom den medicinska forskningen, där ordet ”digital” syftar på digitalis = fingerborgsblomman!
Utvecklingen mot en digitalisering av samhällsfunktioner drivs nu centralt utifrån ett stockholmsperspektiv i Sverige och dominanta människor i olika institutioner påverkar designen av och utvecklingen av den nya digitala tekniken. Detta leder till att stora delar av befolkningen kan ställas utanför denna utveckling1.
Teknikutvecklarna är duktiga på sina saker, men de kan inte göra tekniken begripliga för befolkningens majoritet. Det är därför nödvändigt att fler människor släpps in i den nya teknikutvecklingen och få vara delaktiga i definieringen av innehållet. Människor måste egentligen redan som små få möjligheter att vänja sig vid den nya tekniken, kunna peta i den och prova på tekniken för att sedan kunna vara bekväma med den.
Katarina behandlar ett exempel på hur existentiella frågor kan komma in i den digitala världen. Det handlar om Greta Thunberg och hennes engagemang för klimatet och hur hon har kunnat nå ut till barn och ungdomar med sitt budskap, som faktiskt gäller dessa barns och ungdomars framtidsperspektiv på planeten.
I bilden nedan kan vi se hur samspelet mellan människa och digitala system teoretiskt sätt kan tänkas fungera.
Frågan är ju, om den digitala världen håller på att bli enklare att hantera än den analoga och jag tyckte inte att föredraget gav något svar på den frågan2. Däremot gav det en inblick i hur komplicerad verkligheten och utvecklingen är, och det är nog inte helt lätt för ”vanliga” människor att bli involverade i bankers, företags och myndigheters digitaliseringsutveckling för att få med de existentiella aspekterna i processen. Jag har svårt att tänka mig att banker som exempel skulle bjuda in vanliga kunder och användare och tillåta oss att ”peta” i deras programutveckling!
Eftermiddagen fortsatte sedan med intressanta föredrag och diskussioner om Artificiell Intelligens (AI).
Sammanfattningsvis kan jag säga, att det var intressant att följa dagens program, men det är också ansträngande att sitta timmavis och följa föredrag och diskussioner på en dataskärm, ibland med problem med ljudet också. Jag hoppas innerligt, att det inte är denna digitaliserade framtid som väntar oss alla runt covid19-hörnet.
Fotnoter.
1 Internetstiftelsen visar ju till exempel i sina årliga rapporter att omkring en miljon svenskar, främst äldre, hamnar i samhällets utkanter eftersom de inte behärskar centrala delar av den digitala världen.
2 Om vi tittar på Skånetrafikens totala digitalisering av biljettförsäljningen i december 2019 kan vi ju konstatera att det absolut inte blev enklare för oss konsumenter att använda oss av kollektivtrafiken. Förändringen ledde till en massa krångliga regelverk och olika biljettyper som kan köpas in på olika inköpsställen, eller inte. Och allt detta krångel måste den enskilde resenären hålla koll på; och klarar man inte av det så får man avstå från att resa eller betala dyra avgifter om man skulle ha skaffat fel biljettyp. Definitivt ingen förenkling här inte!